tisdag 15 september 2020

Boktipstisdag v.38 - Så lärde jag mig att älska min kropp

Boktipstisdag! Den underbara dagen i veckan då jag vill tipsa om böcker jag läst för att lyfta mina författarkollegor världen över.

Idag vill jag tipsa om:
"Så lärde jag mig att älska min kropp" av Linda-Marie Nilsson.


Detta kan vara en av de viktigaste böcker jag läst på länge. Alla kvinnor borde läsa den. Eller ännu hellre lyssna, som jag gjorde. Det är Linda-Marie själv som läser in den och orden tar djupare så.

Jag kan relatera till mycket av det hon berättar om och så gör även många med mig skulle jag tro. Om du inte tror att du kommer att relatera så lyssna ändå för att förstå oss. För att förstå vad som gör ont i hjärtat fast den verkar harmlöst.

Och alla män, lyssna ni med.

Tack, Linda-Marie, för att du skrev den här boken som får mig att känna mig tryggare i min kropp. Jag tränar styrka regelbundet för att bli starkare och vet att det smartaste är att tycka om kroppen oavsett om jag vill förändra den eller inte. Det är svårt att håla tankarna på den banan och det kräver mycket jobb, men den här boken hjälper. <3


Har du läst boken? Vad tyckte du?


Boktipstisdag startade på min Instagram, gå dit för att kolla in tidigare boktips!

Hoppas du har en bra och kreativ vecka!
Allt gott,
Aline



tisdag 8 september 2020

Boktipstisdag v.37 - Besökaren

Boktipstisdag! Den underbara dagen i veckan då jag vill tipsa om böcker jag läst för att lyfta mina författarkollegor världen över.

Idag vill jag tipsa om:
"Besökaren: mina 13år bakom galler" av Kaj Linna och Theodor Lundgren.

I den här biografiska boken om Kaj Linna följer vi med på en osannolik resa. En resa från den ena anstalten till den andra, under tretton år. Tretton år som oskyldigt dömd till ett fruktansvärt brott.

Har man lyssnat/läst om det här fallet innan så har man kanske bildat sig en egen uppfattning om vad som hänt och vad man tror eller inte tror på. Själv lyssnade jag på podden Spår och var helt övertygad om att Kaj Linna absolut inte var skyldig. Jag tyckte till och med att det var helt uppenbart vem som egentligen borde ha fängslats. Och jag var inte ensam om det.

Efter att ha hört och sett så mycket om fallet var det riktigt intressant att få läsa om Linnas egen vinkel. Hans verklighet. Dessutom gav det mig mycket att ta del av hans syn på svenska fängelser och människorna däri.

Litterärt är boken inte så speciellt. Språket är väldigt enkelt. Men storyn - läs!


Har du läst boken? Vad tyckte du?


Boktipstisdag startade på min Instagram, gå dit för att kolla in tidigare boktips!

Hoppas du har en bra och kreativ vecka!
Allt gott,
Aline

lördag 5 september 2020

Jobbförmiddag på café

Igår tog jag och min Mattias en jobbförmiddag på Café Sasta här ute på Värmdö. Han jobbade med sitt och jag med mitt. Och wow vad jag behövde ett miljöombyte! Så mysigt, gott och precis så där som jag innan romantiserat kring att författaryrket är. 💛

Författaryrket är oftast på inget sätt så där som på film eller i drömmarna. Det är tvärtom ett yrke där man kämpar massor utan att det kanske syns på utsidan. Där man sitter i oergonomisk ställning, med mjukiskläder, smutsiga glasögon och undrar om man överhuvudtaget KAN det här med att skriva. Men, ibland glimmar det till. Och dessutom, om man anstränger sig lite extra för att göra det mer drömmigt, så blir det ju det.

Följ mig på instagram! @kriminaline
 

När jag skrev Tändstickan började jag ju med att skriva när bäbisen sov. Jag hade babymonitorn bredvid datorn och visste aldrig hur länge jag skulle få skriva och det handlade om att prioritera. Hårt. Duscha eller skriva, liksom.

Senare fick jag skrivdagar när jag kunde åka iväg och skriva. Då spenderade jag många förmiddagar på samma café vi var till igår. Jag skulle nog säga att Tändstickan till störst del är skriven där. Änglaleken skrev jag också mycket på där.

Man kanske frågar sig varför jag åkte hemifrån och skrev fastän barnen gick på förskola och huset var tomt. Jo, för att lura mig själv att jag åkte till jobbet. Speciellt om jag hade en riktigt trött morgon och förutspådde att det skulle bli svårt att göra det jag skulle hemma, då åkte jag.

Att göra sig i ordning, packa jobbväskan och åka iväg på morgonen, det gör nåt med en. I alla fall med mig.

Nu vet jag att långt ifrån alla kan skriva på heltid. Jag kan det för att vi som familj kommit överens om att jag ska satsa på det.  Men, det som gör detta relevant för DIG är om du t.ex. jobbar hemma under Coronan eller om du vill skriva på fritiden.

Ta dig tid. Handgripligen. Tala om för dig själv att du jobbar genom att antingen ha en speciell plats i hemmet eller ta dig till t.ex ett fik eller bibliotek för att göra det som du ska göra. Även om skrivandet hittills bara är en hobby för dig så är det viktigt. Och det som är viktigt för dig är värt att behandla som ett jobb. Det vill säga något som du prioriterar.

Jag behöver påminna mig själv om det här ibland. Nej, inte ibland. Ofta. Who am I kidding - skitjätteofta!

Så nu hoppas jag att jag påmint dig samtidigt som jag påmint mig.

 

Önskar sig en kreativ och härlig helg!

Aline

torsdag 3 september 2020

Sommarskrivande och Modernista

Vilken lång sommar! Dessutom första sommaren på två år som jag faktiskt har tagit (nästan) helt ledigt. Innan har jag skrivit och redigerat som mest under sommarlovet för att ge ut böcker till hösten. Nu har mitt släppdatum ändrats av flera anledningar, men främst på grund av att jag skrivit avtal med ett annat förlag. Örbyhusserien ges alltså inte längre ut av vårt XIV förlag, utan snart tar Modernista över utgivningen.

Det är en spännande och skrämmande resa som väntar oss (mig, Mattias och böckerna). Hittills har jag haft full kontroll över mina bokprojekt, från idé i mitt huvud till tryckt bok i min hand. När, hur, var, vem. Allt har varit mitt att besluta och jobba för. En trygghet, men stundvis också en stress.

Att ge ut en bok helt på egen hand är inte det lättaste och det finns många moment som inte alls passar mig och som jag verkligen ser fram emot att slippa. Förhoppningen är att det öppnar upp tid för mig, både till att fokusera på skrivandet men också för att återuppta frilansandet inom illustration.

Skampärlorna, del tre i Örbyhusserien, kommer alltså tyvärr inte att släppas i höst. Däremot troligen under våren 2020.

Och för mig är det en jäkla tur faktiskt. Skampärlorna är det bråkigaste manus jag skrivit på. Det gör inte som jag vill och vet inte vad det själv vill. Att skriva bok två, Änglaleken, var en piece of cake om man jämför. Jag hade en lång period när jag inte skrev alls och när jag försökte blev det inte bra eller inte vad jag behövde (men som jag tror att jag tack och lov kan ha användning av nu).

En sommarkväll såg jag ett snack på IGTV mellan förläggaren John Häggblom och tre författare. (Carina Bergfeldt, Katarina Bivald och Simona Ahrnstedt). Egentligen var det inget av vad de sa som var nytt för mig, men något väcktes, klickade och jag skrev plötsligt om hela Skampärlorna. Alltså skrev OM! Hela! Från början till slut (något jag heller inte brukar göra, jag brukar ju skriva lite här och där och sen foga samman).

Jag är lite chockad över att jag helt bytte arbetssätt, men imponerad. Dessutom är jag imponerad över att jag också gjorde det under en vecka. Ca 190 boksidor på en vecka. Jösses... Vad hände, liksom? Och stort tack till min Mattias som skötte nästan allt annat med barn och hem för att inte rubba mitt flow.

Under processen utelämnade jag dock två vinklar. En historisk vinkel och Connys vinkel. Jag ville fokusera på grundstoryn utan distraktioner. Nu när jag läst igenom hela konkarongen börjar alltså arbetet med att förbättra och att skriva och matcha in de två vinklar som saknas. Samtidigt funderar jag över att helt ta bort en av karaktärerna som klamrat sig fast sedan projektets början och kanske ersätta den med en annan som ligger vilande.

Nu ser jag fram emot många höstiga skrivdagar både hemma i soffan och i Café Sastas uterum. Varma drycker och mysiga koftor som vaggar in mig i trygghet medan värmeböljan aldrig vill ta slut i Skampärlornas Örbyhus. 

Wish me luck!

<3 Aline

tisdag 12 maj 2020

Boktipstisdag v.20

Boktipstisdag! Den underbara dagen i veckan då jag vill tipsa om böcker jag läst för att lyfta mina författarkollegor världen över.

Idag vill jag tipsa om:
"Slutet" av Mats Strandberg.


Att sakta se personer föras samman under de märkligaste av omständigheter kändes fint och i mitt tycke är det här helt klart en bok om relationer och kärlek. Med en annorlunda krydda. Allt kommer att vara över, borta och förlorat om några veckor. Varför? Jo, för att en enorm komet snart kommer att krocka med jorden. Eller kommer den det?

Vissa lever på som vanligt, andra startar en kyrka medan många lever för stunden. Carpe Diem på tjack.

Jag älskar hur Slutet utforskar scenariot och fick mig att fundera på hur jag själv skulle ha tänkt. Tyvärr är jag lite av en katastroftänkare och det kan vara jobbigt i vardagen, men om katastrofen var ett faktum och vi visste exakt när allt skulle ta slut, hur skulle tankarna gå då? Hur skulle du tänka?

PS. Texten på bokomslaget lyser i mörkret! Hur cool detalj?


Har du läst boken? Vad tyckte du?


Boktipstisdag startade på min Instagram, gå dit för att kolla in tidigare boktips!

Hoppas du har en bra och kreativ vecka!
Allt gott,
Aline



tisdag 28 april 2020

Boktipstisdag v.18

Boktipstisdag! Den underbara dagen i veckan då jag tipsar om böcker jag läst för att lyfta mina författarkollegor världen över.

Idag vill jag tipsa om:
"Den eviga nattens riddare" av Mattias Johnsson (Haake).


Att kastas in i en väletablerad och mörk fantasyvärld är något man får vara beredd på när man öppnar denna bok. Skogar och städer, skumma varelser och underliga människor. 

Den tuffa Vidina och hennes mindre begåvade bror Alavan stöter ihop med en människoätande yngling och en solpräst. Från den punkten startar äventyret.
Samtidigt som de dras in i en resa mot den farliga skogen Davokar, minns vi tillbaka på när en flicka hamnade i skogen av misstag...

För en ovan fantasyläsare som jag så var den lite trög till en början, men sen offrade jag sömn för att få läsa mer!

Boken baseras på rollspelet Symbaroum och har man spelat det så tror jag att man kommer att gilla boken ännu mer än vad jag gjorde.

Har du läst boken eller kanske spelat rollspelet? Vad tyckte du?


Boktipstisdag startade på min Instagram @kriminaline , gå dit för att kolla in tidigare boktips!

Hoppas att du har en bra och kreativ vecka!
Allt gott,
Aline

tisdag 14 april 2020

Boktipstisdag v.16

Boktipstisdag! Den underbara dagen i veckan då jag vill tipsa om böcker jag läst för att lyfta mina författarkollegor världen över.

Idag vill jag tipsa om:
"Svarta näckrosor" (Nymphéas noirs) av Michel Bussi.

Den här storyn kan kännas förvirrande i början. Jag gillar både att läsa och skriva böcker med många karaktärer, men jag är inte alls van att hålla reda på franska namn. Det är mest det som förvirrar, inte handlingen. Efter ett tag måste ju även franska namn fastna, tänkte jag och fortsatte envist. Jag hade rätt och är så glad att jag läste klart Svarta näckrosor.

Det är intressant att den utspelar sig i Claude Monets by Giverny. En ny miljö för mig att läsa en roman om. Jag gillar även att hela boken färgas av konst, eftersom jag ju själv även är illustratör (och har en konstnär som huvudperson i min bokserie). Stundvis blir det lite lärobok om Monet, trots att han inte medverkar i boken, men det går att se förbi eftersom det ändå sätter en blommig känsla och en solig miljö.

När det dök upp en Aline i handlingen var jag fast, haha! Det är mycket ovanligt. Under min uppväxt kunde jag sura över att det inte fanns produkter med mitt namn på. Därför blir jag alltid extra glad när mitt namn dyker upp. ( Jag borde kanske läsa fler franska böcker? ;D )

Storyn är mycket tightare än vad jag trodde under läsningen. Det dröjer nämligen ända till slutet innan allt faller på plats och det är verkligen ett slut värt att vänta på!

PS. Så tufft omslag av Miroslav Sokcic !🖤

"Turister flockas dagligen i den charmiga byn Giverny där Claude Monet målade sina berömda Näckrosor. Men när Jérôme Morval, en man lika besatt av konst som av kvinnor, hittas död i närheten av den vackra trädgården visar byn upp en mörkare sida. I hans ficka återfinns ett vykort av Monets Näckrosor med orden: "Elva år. Grattis på födelsedagen." Tre kvinnor visar sig på olika sätt vara involverade i hans död: en ung, konstnärligt lovande flicka, en vacker byskolelärare och en gammal änka som huserar i den gamla kvarnen. Alla tre bär på en hemlighet. Och alla tre söker efter en väg ut."

Har du läst boken? Vad tyckte du?

Boktipstisdag startade på min Instagram, gå dit för att kolla in tidigare boktips!

Hoppas du har en bra och kreativ vecka!
Allt gott,
Aline

lördag 11 april 2020

Fantastiska testläsare

Välj dina testläsare med omsorg och tacka universum och skrivgudarna för att det finns människor som vill ta det oavlönade jobbet och göra dig en stor tjänst.

De första som får testläsa mina manus är min mamma Ingela och min sambo Mattias. Det är inte för att de gullar med mig och säger att allt jag gör är världsabäst. Nej, utan för att jag litar på att de till 100% levererar sann feedback. De läser också på olika sätt och ser olika saker i texten. De har såklart också olika erfarenheter, ålder, kunskaper och kön.

På samma sätt tänker jag när mitt manus ska läsas av testläsare för andra gången. Olika människor med olika kvaliteter är vad jag önskar mig. För bok två, Änglaleken, hade jag tre läsare. Jag hittade två personer som älskade Tändstickan (bok ett). En man och en kvinna med helt olika jobb och uppväxtort. Den tredje testläsaren efterlyste jag på Instagram. Jag sökte en person som inte ens hade läst Tändstickan och när jag valde bland de underbara personer som hörde av sig så tog jag en person jag kände till lite sedan innan, eftersom troligheten att hon faktiskt skulle leverera kändes större.


Självklart kan man ha hur många och hur få testläsare som man vill, men man ska ha i åtanke att det kan bli för många eller för få kockar till soppan. Om du råkar få läsare som är i helt fel målgrupp kan de ju tyvärr påverka din text eller skrivsjälvförtroende negativt, därför skulle jag personligen inte ha för många testläsare. Alla kommer inte att gilla din text, vilken bok du än skriver. Och alla kommer inte att kunna ge dig objektiv feedback.

Här följer ett bra exempel på det, att alla böcker inte är för alla... ;) (screenshot på några Storytel-recensioner på min senaste ljudbok)

(Det är också något att vara beredd på när du ger ut en bok. ALLA kan inte gilla din bok. En sådan bok finns inte.)


Oavsett om du kommer att ha två eller tio testläsare så är mitt tips att sprida ut dem till två eller flera omgångar så att du inte bränner av alla på en och samma gång. Det är inte säkert att du lyckas hitta fler bra testläsare, så spara på de du har. Det är också suveränt om du hinner bearbeta din text mellan omgångarna så att du kommer framåt och inte bara sitter där mer fyrtioelva sidor kritik som du inte vet hur du ska föra in i ditt manus.

Anledningen till att jag inte använder mig av så många testläsare kommer av den enkla anledningen att jag inte hinner. Min planering är tight och jag har valt att sätta in min lektör/redaktör istället för att få snabbare resultat och kunna hålla mitt utgivningstempo.

När du lämnar iväg ditt manus till testläsare är det bra att skicka med några frågeställningar. Akta dig dock för att ge för specifika frågor, du vill inte påverka dina läsare. Tänk att du håller ett förhör med en misstänkt brottsling, då vill du inte ge för specifika frågor eftersom du vill att personen ska berätta sin story utan att veta vad du vet. Men de där specifika frågorna skriver du ner till dig själv så att du kan ställa dem efter att de läst färdigt ditt manus.

Var inte rädd för att låta någon annan läsa din text. Det kommer att ta dig framåt på ett eller annat sätt. Och det är obeskrivligt skönt att äntligen få dela texten med någon. Att äntligen kunna prata om manuset och diskutera det som ju i din hjärna är en stor del av ditt liv. Det kan vara ganska påfrestande att leva i två världar, men när någon mer känner till den andra världen så känns allt lite lättare.


Spara gärna ner och använd mina freebies här ovan. Den ena är ett brev till din testläsare och den andra är en lista med frågor jag brukar ställa inför en testläsning. Pinga mig gärna om du använder dem så att jag får veta om de kommer till användning <3

Allt gott!
Aline


tisdag 7 april 2020

Boktipstisdag v.15

Boktipstisdag! Den underbara dagen i veckan då jag tipsar om böcker jag läst för att lyfta mina författarkollegor världen över.

Idag vill jag tipsa om:
"Prästgårdens hemlighet" av Tobias Söderlund.


En skräckbok för barn 9-12år som även får vuxna att låta lampan vara tänd. Eller ja, det beror kanske på om man är lika harig som jag eller inte. För jag såg i alla fall till att läsa den dagtid för att klara av spökfötter och hårtestar.

Prästgårdens hemlighet har en jättesnygg sidestory som jag inte förväntade mig skulle finnas, det är verkligen ett plus i kanten. Jag gillar också hur Tobias lyckas skriva om dagens barn på ett övertygande sätt.

Det kommer såklart att dröja innan jag läser den här bokserien för mina barn, som är fyra och sex år, men sen ser jag fram emot att låta dem kliva in i mysterierna och kanske hinna klura ut hur det ska sluta innan boken avslöjar det...

Del två i Tobias serie om spökkameran släpps imorgon onsdagen den 8/4 och han firar med digital releasefest på sin instagram kl.19-20! Hipp hipp hurra för Tobias och Spökkameran!

"Ett hemsökt hus, ett spöke och en kamera som lever sitt eget liv ...

Den ensliga prästgården i Borgvattnet sägs vara ett av världens mest hemsökta hus. Tolvåriga Vanessa tror inte på historierna om vad som finns där inne, men eftersom hon vill filma något läskigt till sin Youtube-kanal bestämmer hon sig för att dra dit med vännerna Abbe och Martin.

Besöket blir otäckare än hon väntat sig. De flyr det gamla huset och väl hemma upptäcker Vanessa att hon faktiskt har fångat ett spöke på film!

Dessutom börjar konstiga saker hända på nätterna. Kameran slås på av sig själv. Vanessas pappa beter sig ytterst märkligt. Och vem är det som har grävt en grop på gården och lagt ner en av Vanessas gamla dockor?

Vanessa inser att något måste göras för att bli av med spöket som följt med henne hem från prästgården.

Prästgårdens hemlighet är den första delen i serien Spökkameran."


Har du läst boken? Vad tyckte du?

Boktipstisdag startade på min Instagram @kriminaline, gå dit för att kolla in tidigare boktips!

Hoppas att du har en bra och kreativ vecka!
Aline

söndag 5 april 2020

Coronakrisen och bokbranschen

Vi måste se ljuset i mörkret. Det positiva i det tuffa. Hur ska vi annars klara av att blicka framåt? För det kommer en tid efter det här. Vi kommer att vara tilltufsade och omskakande, men det är nu vi lär oss om varandra, oss själva och hur vi kan ändra våra rutiner.

Förutom alla som drabbas illa av den ekonomiska krisen och COVID-19 viruset. Förutom de närstående som går med sorg eller oro för högriskpersoner. Och förutom de som blir drabbade i hem där det bor en tyrann som beter sig ännu värre än innan. Förutom allt det hemska, så finns det ändå positiva sidor av den här krisen. Det finns ljus.

Flera av er har säkert sett samma sak som jag. Hur kreativiteten flödar! Hur den forsar! Uppfinningsrikedomen som uppstår när det mesta måste ske online. Och visst är det fantastiskt? Jag blir så inspirerad och faktiskt lite förvånad måste jag erkänna. Förvånad över hur snabbt vi ställer om.

Just nu läser författare delar ur sina egna och andras böcker live på Instagram. Vissa författare håller livestreams med AW, intervjuar varandra och samtalar. Det hålls massor av tävlingar. Författare som brukar ha skrivdagar/resorts tillsammans gör det online, på varsitt håll. Nån författare har budgivning på tradera där vinnaren får ha sitt namn i en kommande bok. Böcker signeras och skickas av författare. Och från de större näthandlarna dyker det upp andra leveransvarianter.

På min Instagram kommer jag bjuda in till att live ta en kopp kaffe med mig, prata böcker och livet. Jag har också sänt om hur man kan använda kristaller och meditation som ett verktyg för personlig utveckling och nå sina mål. Och minst en tävling kommer att dyka upp. 

Det viktiga för mig är att vi försöker se det positiva och blicka framåt. Våga planera framåt. Och jag tror att det är väldigt viktigt att vi bara isolerar oss fysiskt, inte online. Ta del av din omvärld via Internet, det är så öppet just nu. Det finns så mycket inspiration som florerar i cyberluften!


Att många bokevents ställs in nu är en väldigt tråkig nyhet för många av oss författare och läsare. Precis som intäkterna för fysisk bokhandel går ner så rycks möjligheter för oss egenutgivare och mindre författare att sprida och sälja våra böcker undan. Förlagen ställer in alla planerade fysiska events och lanseringar tar stryk. Men som sagt dyker onlinevarianter upp och det är ju magiskt! Vi får hålla fast vid det.

Mina böcker finns att beställa hem från nätet. Man kan också beställa signerade ex direkt från oss ( just nu påskkampanj med upp till 40% rabatt, maila info@xivforlag.se ). Och dessutom finns både Tändstickan och Änglaleken som ljudbok i streamingtjänsterna. Allt utan att du behöver lämna ditt hem. I tider som den här är vårt digitala samhälle rätt behändigt. Det är först nu vi både inser det sköra men också det starka.

Jag har just skrivit intensivt på min tredje bok Skampärlorna och printat den på min, faktiskt, välfungerande skrivare <3 Nu ska ett manus postas och läsas av min mamma och det andra manuset ska läggas på Mattias bord och läsas av honom. Mitt självförtroende med det här manuset är lågt, men inte kan jag väl ha skrivit 317 sidor skräp? 83 077 ord nonsens? Nej, det har jag inte, jag bara glömmer, precis som vanligt, att komma ihåg hur ofärdiga mina tidigare böcker varit i detta skede. Om två veckor får jag domen! Spännande va?

Hoppas att du och dina nära mår bra och att du lyckas se det positiva!
Kramar,
Aline