lördag 21 november 2020

Ljuvliga lektör - Intervju med manuskonsult Erica Eklund

Utan en lektör hade mina böcker Tändstickan och Änglaleken absolut inte varit vad de är idag. Tändstickan hade storyn, men språket behövde verkligen förfinas. När jag hörde av mig till en lektörsförmedlare för att snabbt få tag i en lektör som kunde ta sig an mitt manus direkt och vara klar ett visst datum (jag hade planerat tight, kan vi lugnt säga...) så fick jag Erica Eklund. Det kommer jag alltid att tacka universum för.💗

Erica är riktigt bra på det hon gör och hon gör det på ett sätt som passar mig perfekt. Oavsett vad framtiden bjuder på så kommer hon alltid att finnas i mitt hjärta som den person som såg till att kvaliteten både på mina första böcker och mitt eget självförtroende som författare höjdes enormt.

Något som också gör mig väldigt glad är att jag har fått intervjua Erica om hennes yrke som manuskonsult så att du får veta mer, både om att anlita en och att jobba som en. Check it out!👇
 

 
Hallå, Erica! Jag har ju bra koll vid det här laget, men många undrar nog vad en manuskonsult egentligen är för något. Kan du berätta lite om ditt yrke? 
Som manuskonsult hjälper jag skrivande människor att komma vidare med sina manus. Det kan handla både om att våga skriva, att bli bättre på att skriva och att få hjälp med olika delar i ett manus. Någon behöver hjälp med dramaturgi, någon annan med gestaltning osv.

 
I vilket skede i skrivprocessen kontaktar man dig? Jag har ju hittills gjort det i slutskedet när mitt manus varit hos testläsare två vändor innan. Hur gör andra?
Det går att kontakta mig i olika skeden lite beroende på vad man behöver hjälp med. Om man vill ha hjälp att komma igång, att utveckla sin idé och att skapa struktur så kontaktar man mig innan man riktigt kommit igång. Många vill ha kontinuerlig hjälp under skrivprocessen och då har jag en prenumeration där det ingår textrespons varje månad.

Den vanligaste tjänsten är lektörsutlåtande. Det sker när författaren har skrivit färdigt, gärna också använt sig av testläsare. Då läser jag manuset och ger ca 10 sidor respons på manusets alla delar. Jag gör också kommentarer genom hela manuset. Efter att manuset är bearbetat med hjälp av lektörsutlåtandet så erbjuder jag också hjälp som redaktör. Det är det sista som sker innan korrekturläsningen. Som redaktör läser jag manuset 2-3 gånger och mellan varje läsning arbetar författaren med sitt manus. Som redaktör tittar jag på minsta detalj och gör också direkta ändringar i texten med hjälp av spåra ändringar.  



Om man drömmer om att skriva en bok men inte börjat ännu, kanske inte ens vågar börja, vilka är då dina bästa tips?
Mitt bästa tips är att bara börja skriva. Att släppa prestationsångesten och pressen på att det ska bli bra, istället bara skriva för att det är roligt. Man kanske tänker att man måste börja från början eller ha allt klart för sig från början men jag tänker att det kan komma senare. Låt det vara lustfyllt i början, börja med den där scenen som du gått och tänkt på länge eller utveckla den där karaktären som du vill skriva om. 
 
Läs andra författare och inspireras av hur de skriver. Gå med i grupper på facebook med andra som skriver för att få inspiration. Följ lektörer och andra professionella inom skrivande och få gratis tips och inspiration genom deras inlägg. Låna några böcker om skrivande och läs! 
 
 
Vilka är de vanligaste områdena eller misstagen som skrivande personer gör i sina texter?
Det allra vanligaste är att många vill berätta för mycket, att de skriver läsaren på näsan och inte lämnar något utrymme för tolkning. Det behöver finnas luckor. Det kan vara bra att fundera över om det är viktigt att veta exakt vad någon äter till frukost, vad klockan är eller hur någon tar sig från A till B. Det finns texter där detta är superviktigt för handlingen men oftast är det inte så. Det handlar om att allt som skrivs ska ha ett syfte. Det är inte alltid så lätt.  Lika vanligt är det att man berättar istället för gestaltar. Att berättandet tar över vilket resulterar i att det blir svårt för läsaren att känna med karaktärerna och leva sig in i det som sker.

 
För de som kommit en bit med sin text men inte vet om det är dags för en lektör eller kanske tycker att hela grejen känns lite läskig, finns det någon lightvariant eller invänjning att ta till?
Ett bra tips är att testa en första-kapitel-analys. Då gör jag en analys av första kapitlet, det är ett bra sätt att testa hur en lektör arbetar. Det är också en bra tjänst med tanke på att man oftast kan applicera den feedback man får på sitt övriga manus. Är man osäker kan det också vara bra att boka ett samtal för att prata om sin text och var man befinner sig. Oftast brukar det visa sig att jag inte låter så farlig och att man sedan vågar skicka in sin text.
 

 
Om man tycker att ditt jobb verkar superintressant och också vill jobba som manuskonsult, hur gör man då? Jag vet ju att du är lärare i grunden, vilket gör dig otroligt pedagogisk, men om man startar från noll?
Jag tänker att det är bra med en grund inom språkvetenskap och litteraturvetenskap. För att komplettera min gymnasielärarexamen i svenska och tyska har jag gått en lektörsutbildning och alla på den kursen hade tidigare arbetat med språk på något sätt. De flesta hade läst språk på universitetet precis som jag. Personligen tycker jag att det är perfekt att även ha pedagogiken i ryggen! Men språkkunskaperna är de viktigaste.

 
Du är ju själv en skrivande person, lämnar du in dina texter till dig själv eller vänder du dig till en branschkollega?
Eftersom jag anser att man blir blind för sin egen text så är det för mig självklart att anlita en professionell lektör till mitt eget manus. Även om jag själv gör samma sak hela dagarna så fungerar det inte att vara sin egen lektör. Jag har anlitat en lektör som jag inte känner men som jag fått stort förtroende för. Efter första läsningen var jag euforisk och så tacksam, det bästa jag kunnat göra för min text. Snart ska jag skicka mitt manus till samma lektör för en andra läsning.
 
 
Vill du berätta lite om dina egna skrivprojekt? 
Jag älskar att skriva, har alltid gjort det. Snart är mitt manus färdigt, det är det där manuset som jag skrivit på i alldeles för många år. Det är en mycket personlig roman som jag verkligen vill dela med mig av snart. Det är är en skönlitterär berättelse som baseras på verkliga händelser. 
Jag har ännu bara skickat in två noveller till förlag. Båda har blivit antagna och finns med i två olika antologier. 
 
Förutom mitt snart färdiga manus har jag manus nummer två som väntar på min uppmärksamhet. Jag har också en novellsamling där det mesta än så länge finns i mitt huvud. 

***
 
Stort tack till underbara Erica Eklund! Besök hennes hemsida www.manuskonsult.se och följ henne på Instagram: @manuskonsultericaeklund

Hoppas att du lärde dig massor av detta inlägg!
Kram,
Aline

söndag 15 november 2020

Tyckte, kände, såg - ord du kan ta bort.

Nyligen fick jag förtroendet att läsa en väns första bokmanus och slogs av hur språkmässigt likt det var mitt första råmanus, Tändstickan (när jag trodde att det var nästan färdigt.) Alltså det manus som skickades till mina önskeförlag. Manuset som också refuserades utan diskussion.

Jag har lärt mig så otroligt mycket sedan dess och jag hoppas att min vän ska ha stor nytta av min input så att hennes spännande story kan avnjutas av många fler framöver <3

När mitt första manus blivit refuserat och jag bestämde mig för att jag inte orkade vänta på fler svar (det kan ta ca 3-5 mån) utan istället ville ge ut boken själv tog jag kontakt med en lektörsförmedling och hade turen att få manuskonsulten Erica Eklund.
   
Min story satt helt på plats, men språket var mycket mer ofärdigt än jag hade kunnat gissa. Det var lite av ett uppvaknande. Ett tufft uppvaknande som jag ändå är väldigt glad för att jag fick vara med om.

Jag har Erica att tacka för mycket i mitt skrivspråk. Både självförtroendet att skriva på mitt sätt, att göra aktiva val i texten och samtidigt göra det mer korrekt och spännande.

Hon lärde mig om klyschor, gestaltning, fördjupat perspektiv och mycket mer. (HÄR hittar du en intervju med Erica där du får veta mer om henne och jobbet hon utför.)


Självklart vill jag dela med mig av sånt hon lärt mig, men det är mycket. Bland annat fördjupat perspektiv. Hur du kan komma närmare din karaktär även om du inte skriver i jag-form.

Så till att börja med tänker jag visa hur effektivt det är att ta bort sånt som: hon kände, han såg, hon tyckte, tänkte, hörde.

Exempel:
Kvinnan stod på andra sidan rummet. Han såg hur hon stirrade på honom.

Testa att ta bort han såg. Vad händer då?

Kvinnan stod på andra sidan rummet och stirrade på honom.
/
Kvinnan stod på andra sidan rummet. Stirrade på honom.


Exempel:
Aline gick långsamt längs stranden. Hon kände hur varm hon var och hur händerna darrade.

Testa att ta bort hon kände och hur. Vad händer då?

Aline gick långsamt längs stranden. Hon var varm och händerna darrade.
/
Aline gick långsamt längs stranden. Hon var varm. Händerna darrade.


Exempel:
Han tog alltid den sista godisen i skålen. Sådana som han borde bli straffade av karma, tyckte hon.
/
Han tog alltid den sista godisen i skålen. Hon tyckte att sådana som han borde bli straffade av karma.

Testa att ta bort tyckte hon/Hon tyckte. Vad händer då?

Han tog alltid den sista godisen i skålen. Sådana som han borde bli straffade av karma.

Testa det i dina texter där du har en större kontext och berätta gärna här eller på Instagram ( @kriminaline ) om du gillade skillnaden. Kändes det mer utan att skriva att det kändes? Blev texten renare? Mer spännande? Fick du mer flow?

Fler tips som du kan testa kommer framöver! En manuskonsult anpassar kommentarer och tips efter just din text. Inga skrivhandböcker eller bloggar kan ersätta deras arbete och nya, proffsiga ögon. Men tipsen tar dig en rejäl bit på väg!

Och! Kom ihåg att det är viktigt att du hittar ditt sätt att skriva på. Ditt driv och din röst.

Lycka till!
Aline

söndag 11 oktober 2020

Feelgood & drömmar - Anneli Olsson

När jag bestämde mig för att jag skulle satsa på författarskapet så skaffade jag också Instagram under namnet @kriminaline och upptäckte snart att det fanns massor av skrivande människor där ute i landet. Många av dem håller jag fortfarande kontakten med på insta och en del träffar jag också IRL. 

Gemenskapen i den här världen förvånade mig och jag hade aldrig kunnat föreställa mig all den vänskap jag fått. En av dessa strålande människor är Anneli Olsson ( @forfattaranneli )som i år debuterade med sin omtyckta feelgood Fritt fall. En härlig bok där man efter många om och men får resa med huvudpersonen till andra sidan jorden.

I dagarna kom även Fritt fall ut som ljudbok och finns att streama på t.ex Storytel och Bookbeat.

Men vem är Anneli? Hur tänker hon och hur jobbar hon? Det får du veta i den rejäla intervjun nedan! ❤



Foto: Karin Kronvall, Kronvalls Pixlar.

Först och främst, Anneli, hur började din författardröm och hur länge har den funnits?
Jag tror att drömmen föddes ganska snart efter att jag hade lärt mig skriva. Det var något magiskt med att kunna få ut min livliga fantasi på papper och att leka gud i egna universum. När jag förstod att det fanns något som hette författare tänkte jag “ah det ska jag bli!” Genom hela skolgången var svenska ett av mina favoritämnen och att få skriva uppsatser var en dröm :-) 

Efter att du skrivit klart manuset till Fritt fall så skickade du det till olika förlag. Hur var känslorna kring att släppa iväg din bokbäbis på hård förlagsbedömning och hur upplevde du svaren/beskeden?
Det kändes så stort och häftigt den där septemberdagen 2019 när jag klickade på skicka-knappen! Jag hade kämpat så länge med manuset och var så fruktansvärt trött på det att det också kändes jätteskönt att äntligen släppa det ett tag. Pirrigt som tusan också förstås, för TÄNK om något förlag skulle säga ja!

Redan efter två veckor kom den första standardrefuseringen och den var den lättaste att ta. Jag jublade till och med och tänkte att “yes nu är jag på gång”. Ett förlag hade åtminstone ögnat igenom de första sidorna. Under sommaren hade jag läst Stephen Kings bok Att skriva och anammade bokstavligt talat hans “refuseringsspik”. Jag skrev ut mejlet och satte det på spiken i väggen.

Därefter kom standardrefuseringarna i vågor under resten av hösten. Jag började känna mer och mer att det ökända nålsögat att ta sig igenom, var omöjligt litet. Särskilt eftersom jag inte ens fick en enda refus med uppmuntrande ord. Mot slutet av hösten blev det tyngre att ta emot "tack, men nej tack."

Att ge ut böcker på eget förlag är ju inte det lättaste och många väntar på att etablerade förlag ska vilja signa dem eller så går de till ett hybridförlag. När och varför bestämde du dig för att ge ut själv?
Redan 2018 gick jag i egenutgivningstankar. Jag hade hört och läst mycket om hur förbannat svårt det var att bli antagen av de traditionella förlagen. Tänkte att det nog var lönlöst att ens försöka, men samtidigt ville jag så gärna göra bok av mitt manus som jag jobbat med i så många år, av och till.
 
Jag tog till och med kontakt med omslagsdesignern Emma Graves redan då, för att kolla om jag kunde anlita henne vid eventuell utgivning på eget förlag. Sedan tänkte jag om. Varför inte prova ändå? Allt det skulle kosta mig var ett eventuellt sårat ego, väntan och tid. Så jag jobbade vidare med ett par lektörer och testläsare, med siktet inställt på att skicka Fritt fall till ett gäng förlag hösten 2019. 

Den sista testläsningen skedde under tidig sommar 2019 och responsen jag fick var så positiv att den nästan blåste mig av stolen. Jag kände att jag hade något ganska bra på gång ändå och en sista redigering gjordes utifrån deras feedback innan jag skickade manuset till förlagen. 

När vintern närmade sig och de flesta sagt nej tack, började jag ställa om till egenutgivning igen i både tanke och handling. Något jag kanske inte hade gjort om det inte varit för testläsarresponsen. Ju mer jag tänker på det i efterhand, desto mer avgörande inser jag att den var. 

Jag preliminärbokade redaktör och omslagsdesigner och började redigera manuset igen med en tanke i huvudet - 1 januari 2020 kör jag. Hybridförlag valde jag bort. Blev det inte traditionell utgivning så ville jag bestämma själv vilka jag ville jobba med, styra hur mycket olika saker fick kosta, när det skulle ske, hur boken ska se ut och ha koll på alla led själv.

Jag hade nämligen tiden just då för att göra detta och tyckte att det skulle bli kul! Jag hade dessutom haft samtal med dig Aline och lite kontakt med deckarförfattaren Frida Moisto som gav ut sin första bok på eget förlag. Den input och de råd ni två så frikostigt delade med er av peppade mig också enormt till att försöka mig på detta med eget förlag. Ungefär så gick det till och vintern + våren 2020 blev en oerhört lärorik period med brant inlärningskurva :-)

Jag upplever feelgoodgenren som en växande genre. På bokmässan 2019 hade feelgood fått ett eget område. Varför har du valt att skriva feelgood och har du alltid läst det?
Jag började skriva det som till slut blev boken Fritt fall, i början av hösten 2010. Då var feelgood inget begrepp i litteraturen vad jag vet. Jag tog avstamp i ett par egna långresor som jag och min nuvarande man gjorde under andra halvan av 00-talet.
 
Det blev som terapi att skriva mig tillbaka till de fantastiska platser och upplevelser som vi hade varit med om. Jag ville dessutom skriva en rolig och underhållande bok om en vilsen själ som råkade ut för allt möjligt knas. En komedi i bokform var nog tanken från början, för jag trivdes inte riktigt med min tillvaro och behövde främst själv underhållningen och eskapismen. Med åren hamnade manuset i facket feelgood och jag kan lova att berättelsen tonats ner från en riktigt skruvad tidig version, till vad den blev!

Jag har nog alltid läst allt möjligt från relations- och kärleksromaner, till humoristiska berättelser, spänning och fantasy. Självklart gillar jag verkligen feelgood-genren men som med allt annat i livet behöver jag variation för att inte tröttna. För min del mår inspirationen också bra av att matas med olika typer av underhållning i både litteraturen och tv/film.


 

 
Hur är en bra feelgoodbok enligt dig och vad ska man tänka på om man vill skriva en?
Oh vad svårt! Feelgood är brett och spänner från härligt humoristiska berättelser till hjärtskärande jobbiga. Något jag ändå tänker behövs för att det ska bli en (bra) feelgood:
  • Gärna någon eller några udda eller på annat sätt “likeable” karaktärer. Sårbarhet/svagheter som man kan känna igen sig i. Igenkänning överlag uppskattar jag mycket som läsare, både i karaktärer och situationer. Det gör att jag ännu lättare känner för och med karaktärerna.
  • Det kan bli jäkligt och mörkt i en feelgood, men det måste alltid ordna sig på ett eller annat sätt i slutet. Det är en del av kontraktet mellan författaren och läsaren. Att man åtminstone efter läsningen ska känna sig upplyft och att det finns hopp om liv :-) Jag vill gärna känna mycket av det under tiden också.
  • Det skadar inte om storyn är förlagd i härliga miljöer. Ur ett läsarperspektiv men även ur författarsynpunkt. Man kommer behöva hänga på platserna med sina karaktärer under lång tid och då vill åtminstone jag trivas.
  • Humor är inget måste, men något jag själv uppskattar väldigt mycket. Något som också är svårt att få, men man får utgå från vad man själv flinar eller skrattar åt. Nu har jag bara läst 1½ roman av Marian Keyes (skam och vanära över mig) men älskar hur hon skriver och får mig att känna. Ämnen som ensamhet, otrohet, alkoholism, uppbrott är tunga, men hon behandlar dem på ett fantastiskt sätt med en sarkastisk humor är helt rätt i mina ögon. 
 
Du har ju inte bara startat förlag och givit ut en bok, utan du driver också företaget Rigel. Berätta om det och vad du gör i det företaget.
Ja precis! Jag sa upp mig från min statliga anställning på domstol sommaren 2019 efter ett halvårs tjänstledighet då jag hunnit tänka igenom ett och annat. Samtidigt som jag skickade manuset till förlagen drog jag igång företaget Rigel - virtuell assistent. Det virtuella består i att jag hjälper kunder oavsett var i landet de finns och jag har därmed ett platsoberoende arbete. Något jag hade drömt om och längtat efter nästan lika länge som jag hade skrivit på boken.
 
Idag jobbar jag faktiskt främst med textkommunikation och skrivande åt andra! Det kan vara allt från att sköta företags sociala medier, skriva bloggartiklar, slipa till webbtexter/copy på kunders hemsidor och i nyhetsbrev, skapa mail-automatiseringar, skriva texter till Facebook- och Googleannonser m.m. Jag lär mig nya saker och får utvecklas hela tiden och jag älskar det!

För att våga kasta sig ut mot sin dröm krävs en hel del tänkande av olika slag. Hur gick dina tankar och ditt resonemang innan du bestämde dig?
Anledningarna till att jag faktiskt har givit ut min debutroman och nått en relativt stor läsarskara, är många. Men det var en riktigt tuff period i mitt liv för drygt två år sedan som innebar startskottet för själva slutspurten till färdig bok. Jag hade anledning att fundera över och agera på vad som verkligen gav mig glädje och energi i livet (utöver familj och vänner) och författandet ploppade upp nästan direkt.

Där och då minns jag att jag tänkte att det är NU jag lever och det är NU jag har en chans att göra det jag vill. Ibland behövs tyvärr en livskris för att man ska se och våga bestämma sig för vad som är viktigt. Jag skulle bli klar och boken skulle bli till, så var det bara. Med stort stöd av min man Anders, några nära vänner och så småningom skrivkompisar som jag stötte ihop med på Instagram blev det självklart till slut att ånga på. Jobba, jobba och jobba. Tro på mig själv, ta mig själv på allvar och bara göra. Det är inte så mycket “bara” över den processen men i slutänden är det bara handling som tar en vidare.

Att min man sa “kör” spelade en avgörande roll för att jag dels vågade och dels kunde säga upp mig för att starta två egna företag, med all ekonomisk osäkerhet det innebär. Jag hade dessutom sparade pengar som jag bestämde mig för att använda en del av, vilket givetvis också spelade roll för att kunna göra detta nu och på det sätt jag gjort. 

Hur ser framtiden ut? Vad är på gång?
Jag kommer fortsätta att driva mitt mikroförlag Tawera och företaget Rigel. Jag har nog aldrig haft så roligt i mitt yrkesliv tidigare, även om det också är slitsamt och tufft ekonomiskt, som ny i gemet.

Jag skriver på uppföljaren till Fritt fall, som heter Stormsteg och som jag siktar på att släppa under sommaren 2021. Sedan ska det filas på en tredje del i feelgoodserien som jag hoppas kunna släppa 2022. Ett par andra manus pockar väldigt högljutt på min uppmärksamhet också men de måste vackert vänta lite till. De är nog faktiskt inte feelgood-manus.

Har du några boktips om business, skrivande? Och någon bra skönlitterär bok kanske?
Om business: Building a Storybrand av Donald Miller. Äntligen vardag av Petter Stordalen. Digital passion av Frida Boisen.

Om skrivande: Story Genius av Lisa Cron. Skriv din bok och ge ut den själv av Johanna Wistrand. Att skriva av Stephen King.

Skönlitterär bok: Jag har läst jättemånga bra böcker senaste året men en roman som berörde mig oerhört starkt var En gång slockna alla stjärnor av debutanten Kristina Falk.

I feelgood-genren vill jag lyfta Som en öppen bok av debutanten Sara Molin, som jag tyckte var riktigt härlig och rolig!

 Råd/pepp till de som vill påbörja en liknande resa.

  •  Säg högt och skriv ner för åtminstone dig själv vad du vill, vad du drömmer om. När jag gjorde det upplevde jag att jag genast tog mig själv och min dröm på större allvar. Jag tog det sedan ett steg längre och skapade mitt författarkonto på Instagram i maj 2018. Med namnet @forfattaranneli markerade jag både för mig själv och andra att det var det jag skulle bli. Även att just skrivandet (och läsandet) skulle få ta sin plats där.
  • Leta skrivkompisar och/eller skrivsammanhang! Via just Instagram hittade jag ett skrivande sammanhang som jag aldrig haft tidigare. Utan de vänner jag fått och plattformen i sig med alla härliga läsfantaster hade jag inte kommit så pass långt som jag gjort idag i skrivandet och bokutgivningen. Att skriva är att åka karusell. Skitkul och ibland bara så obehagligt att man vill kliva av. Då har jag behövt någon som förstår känslan, att hålla i handen för att ändå stanna kvar.
  •  Prata med andra som har gjort det du vill göra.
  • Lyssna på poddar om skrivande och författande. Även amerikanska/brittiska. Där har jag lärt mig massor om både utgivning och om skrivandet.
 
 
❤ Besök Annelis hemsida, följ henne på Instagram och framförallt köp hennes bok Fritt fall!


Allt gott,
Aline