lördag 5 september 2020

Jobbförmiddag på café

Igår tog jag och min Mattias en jobbförmiddag på Café Sasta här ute på Värmdö. Han jobbade med sitt och jag med mitt. Och wow vad jag behövde ett miljöombyte! Så mysigt, gott och precis så där som jag innan romantiserat kring att författaryrket är. 💛

Författaryrket är oftast på inget sätt så där som på film eller i drömmarna. Det är tvärtom ett yrke där man kämpar massor utan att det kanske syns på utsidan. Där man sitter i oergonomisk ställning, med mjukiskläder, smutsiga glasögon och undrar om man överhuvudtaget KAN det här med att skriva. Men, ibland glimmar det till. Och dessutom, om man anstränger sig lite extra för att göra det mer drömmigt, så blir det ju det.

Följ mig på instagram! @kriminaline
 

När jag skrev Tändstickan började jag ju med att skriva när bäbisen sov. Jag hade babymonitorn bredvid datorn och visste aldrig hur länge jag skulle få skriva och det handlade om att prioritera. Hårt. Duscha eller skriva, liksom.

Senare fick jag skrivdagar när jag kunde åka iväg och skriva. Då spenderade jag många förmiddagar på samma café vi var till igår. Jag skulle nog säga att Tändstickan till störst del är skriven där. Änglaleken skrev jag också mycket på där.

Man kanske frågar sig varför jag åkte hemifrån och skrev fastän barnen gick på förskola och huset var tomt. Jo, för att lura mig själv att jag åkte till jobbet. Speciellt om jag hade en riktigt trött morgon och förutspådde att det skulle bli svårt att göra det jag skulle hemma, då åkte jag.

Att göra sig i ordning, packa jobbväskan och åka iväg på morgonen, det gör nåt med en. I alla fall med mig.

Nu vet jag att långt ifrån alla kan skriva på heltid. Jag kan det för att vi som familj kommit överens om att jag ska satsa på det.  Men, det som gör detta relevant för DIG är om du t.ex. jobbar hemma under Coronan eller om du vill skriva på fritiden.

Ta dig tid. Handgripligen. Tala om för dig själv att du jobbar genom att antingen ha en speciell plats i hemmet eller ta dig till t.ex ett fik eller bibliotek för att göra det som du ska göra. Även om skrivandet hittills bara är en hobby för dig så är det viktigt. Och det som är viktigt för dig är värt att behandla som ett jobb. Det vill säga något som du prioriterar.

Jag behöver påminna mig själv om det här ibland. Nej, inte ibland. Ofta. Who am I kidding - skitjätteofta!

Så nu hoppas jag att jag påmint dig samtidigt som jag påmint mig.

 

Önskar sig en kreativ och härlig helg!

Aline

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar