Livsviktiga deadlines
Vecka 15 och 16. Ja, vad är det med det, tänker du. Påsklov? Mm, fast inte bara. Det är också de veckor som Skampärlorna, min tredje bok, ska testläsas för första gången. Omg, omg. Lika nervöst varje gång fastän jag varit med om det många gånger vid det här laget. I vanlig ordning är min mamma och Mattias de första som läser. Jag vet att de kommer att ge mig ärliga utlåtanden utan att okänsligt såga mig.
Det kommer att komma ett blogginlägg om testläsare där jag understryker vikten av att välja testläsare med omsorg, om du har möjlighet att välja det vill säga. Man ska komma ihåg att de som tar sig an ett ofärdigt manus för bedömning avsätter väldigt mycket tid, engagemang och energi. Därför tackar jag själv oftast nej när någon undrar om jag vill läsa. Det kräver helt enkelt ett ansvar och fokus som jag sällan kan ge.
Men nu skulle vi ju prata deadlines! Många med mig arbetar säkert bäst under lite press. Eller mycket press. Jag vet flera kollegor vars sista dagar och ibland timmar innan en deadline man kan följa på Instagram. Hur de kämpar och jobbar in i natten för att nå sina mål. De, eller ska jag säga vi sitter sista dagarna innan något ska lämnas in och jobbar tills vi nästan stupar (det är tur att vi sitter ner).
Det sjuka är att trots att jag drabbades av utmattningssyndrom för några år sedan så skriver jag som bäst under den där sista tiden innan en DL. Märkligt va? Skillnaden är förstås att jag inte till fullo kan lita på att jag kommer att reagera med att tända min inre flitens lampa. Risken är att utmattningen knackar på och säger att jag gör fel, men det har hittills inte hänt.
En del av min utmattning grundade sig i att jag var satt att göra samma uppgifter alldeles för länge, vilket är ovanligt i ett så kreativt yrke som jag hade (2D artist på dataspelsföretag) och det var olyckligt, men det var bara så det blev. Med facit i hand hade både jag och mina chefer planerat annorlunda. Jag var också höggravid och det var massoooor med emotionella saker som hände över lång tid, så jag skulle aldrig påstå att det bara var jobbets "fel". Diagnosen fick jag ca ett halvår in i mammaledigheten.
Det jag ska komma fram till är: utmattningssyndrom får man inte bara av för många uppgifter, man kan även få det av att inte bli positivt utmanad. Det fick jag dock reda på först långt senare efter att ha sett det här Tedx talket:
https://youtu.be/XOU2ubWkoPw
Det kommer att komma ett blogginlägg om testläsare där jag understryker vikten av att välja testläsare med omsorg, om du har möjlighet att välja det vill säga. Man ska komma ihåg att de som tar sig an ett ofärdigt manus för bedömning avsätter väldigt mycket tid, engagemang och energi. Därför tackar jag själv oftast nej när någon undrar om jag vill läsa. Det kräver helt enkelt ett ansvar och fokus som jag sällan kan ge.
Men nu skulle vi ju prata deadlines! Många med mig arbetar säkert bäst under lite press. Eller mycket press. Jag vet flera kollegor vars sista dagar och ibland timmar innan en deadline man kan följa på Instagram. Hur de kämpar och jobbar in i natten för att nå sina mål. De, eller ska jag säga vi sitter sista dagarna innan något ska lämnas in och jobbar tills vi nästan stupar (det är tur att vi sitter ner).
Det sjuka är att trots att jag drabbades av utmattningssyndrom för några år sedan så skriver jag som bäst under den där sista tiden innan en DL. Märkligt va? Skillnaden är förstås att jag inte till fullo kan lita på att jag kommer att reagera med att tända min inre flitens lampa. Risken är att utmattningen knackar på och säger att jag gör fel, men det har hittills inte hänt.
En del av min utmattning grundade sig i att jag var satt att göra samma uppgifter alldeles för länge, vilket är ovanligt i ett så kreativt yrke som jag hade (2D artist på dataspelsföretag) och det var olyckligt, men det var bara så det blev. Med facit i hand hade både jag och mina chefer planerat annorlunda. Jag var också höggravid och det var massoooor med emotionella saker som hände över lång tid, så jag skulle aldrig påstå att det bara var jobbets "fel". Diagnosen fick jag ca ett halvår in i mammaledigheten.
Det jag ska komma fram till är: utmattningssyndrom får man inte bara av för många uppgifter, man kan även få det av att inte bli positivt utmanad. Det fick jag dock reda på först långt senare efter att ha sett det här Tedx talket:
https://youtu.be/XOU2ubWkoPw
- Deadlines utmanar mig -
När jag i en Story ställde en öppen fråga till mina följare på Instagram (som egentligen var riktad till dem själva att se till sitt inre) om vad vi skulle göra åt att så många av oss upplevde våra kreativa projekts utveckling i botten, då svarade min mamma mig i ett DM:
"Du behöver en deadline! <3 " skrev hon.
Mammor har ofta rätt, eller hur? Så nu är testläsningen bokad och jag ska sätta mig och planera de kommande veckorna innan deadline. Vad behöver jag fokusera på? Vad ska jag låta bli att pilla med? Hur mycket skrivtid räknar jag med att ha?
Och sen så chillar jag igenom första tiden och jobbar stenhårt de sista dygnen. :)
Hur funkar du?
Lycka till med dina kreativa projekt. Och du, sätt en deadline! :D
Aline <3
"Du behöver en deadline! <3 " skrev hon.
Mammor har ofta rätt, eller hur? Så nu är testläsningen bokad och jag ska sätta mig och planera de kommande veckorna innan deadline. Vad behöver jag fokusera på? Vad ska jag låta bli att pilla med? Hur mycket skrivtid räknar jag med att ha?
Och sen så chillar jag igenom första tiden och jobbar stenhårt de sista dygnen. :)
Hur funkar du?
Lycka till med dina kreativa projekt. Och du, sätt en deadline! :D
Aline <3
Jag känner mig betydelsefull. Kram från mamman ❤
SvaraRadera